Dante Gabriel Rossetti
English Pre-Raphaelite Painter, 1828-1882
Rossetti's first major paintings display some of the realist qualities of the early Pre-Raphaelite movement. His Girlhood of Mary, Virgin and Ecce Ancilla Domini both portray Mary as an emaciated and repressed teenage girl. His incomplete picture Found was his only major modern-life subject. It depicted a prostitute, lifted up from the street by a country-drover who recognises his old sweetheart. However, Rossetti increasingly preferred symbolic and mythological images to realistic ones. This was also true of his later poetry. Many of the ladies he portrayed have the image of idealized Botticelli's Venus, who was supposed to portray Simonetta Vespucci.
Although he won support from the John Ruskin, criticism of his clubs caused him to withdraw from public exhibitions and turn to waterhum, which could be sold privately.
In 1861, Rossetti published The Early Italian Poets, a set of English translations of Italian poetry including Dante Alighieri's La Vita Nuova. These, and Sir Thomas Malory's Morte d'Arthur, inspired his art in the 1850s. His visions of Arthurian romance and medieval design also inspired his new friends of this time, William Morris and Edward Burne-Jones. Rossetti also typically wrote sonnets for his pictures, such as "Astarte Syraica". As a designer, he worked with William Morris to produce images for stained glass and other decorative devices.
Both these developments were precipitated by events in his private life, in particular by the death of his wife Elizabeth Siddal. She had taken an overdose of laudanum shortly after giving birth to a stillborn child. Rossetti became increasingly depressed, and buried the bulk of his unpublished poems in his wife's grave at Highgate Cemetery, though he would later have them exhumed. He idealised her image as Dante's Beatrice in a number of paintings, such as Beata Beatrix.
These paintings were to be a major influence on the development of the European Symbolist movement. In these works, Rossetti's depiction of women became almost obsessively stylised. He tended to portray his new lover Fanny Cornforth as the epitome of physical eroticism, whilst another of his mistresses Jane Burden, the wife of his business partner William Morris, was glamorised as an ethereal goddess. Related Paintings of Dante Gabriel Rossetti :. | The Annunciation | A Christmas Carol (mk28) | Fair Rosamund | Beata Beatrix (mk28) | A Vision of Fiammetta | Related Artists: John CollierEnglish Classicist Painter, 1850-1934 ulrika eleonoraUlrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia.
Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715.
Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora).
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar. Circle of Fra Galgariopainted Portrait of an Old Lady in 1720 - 1750
|
|
|